Sommarregn i stan, idag en njutning
Igår regnade det också när jag skulle susa iväg och hälsa på mamma. Då blev jag inte så glad. Varje dag längtar jag efter att få träffa mamma.
Men jag ringde till henne istället. Hon lät pigg och glad i telefon och tyckte att jag visst inte behövde riskera att bli genomblöt, utan nöjde sig med att vi skulle träffas idag istället.
Och idag regnade det som sagt också, just när jag skulle susa iväg från jobbet till mamma kom ett skyfall. Men jag väntade ut regnskuren och tog mig gladeligen torrskodd till mamma.
Men jag hade andra planer för kvällen också.
Imorse kom jag ihåg att jag glömt att besöka konstutställningen i Mitt-i-stan-huset under veckoslutet. Och idag var sista dagen innan konstnären skulle komma och plocka ner tavlorna.
Jag visste att jag ville se utställningen.
Medan jag satt hos mamma granskade jag himlen och såg att ett nytt skyfall hotade. Men jag tänkte optimistiskt att om jag ger mig iväg utan dröjsmål hinner jag nog in under tak innan regnet öser.
Så gick det nu inte. Jag hann bli ordentligt dränkt innan jag var hemma.
Men utställningen, den ville jag fortfarande inte missa.
Och tänk, regnet upphörde.
Jag ut som blixten, och underbara målningar fick jag se, vilket jag nog hade anat.
Sommarregn kan kännas som en njutning när man gör allt för att övervinna hinder.
Några regndroppar är ingenting i det stora hela.
Bara skönt.
Jag har ingen talang för måleri men skulle gärna pröva på i alla fall.
Perspektiv behärskar jag inte, har gestaltningsproblem på grund av mitt funktionshinder.
Är urusel på att teckna.
Men jag vill gärna försöka lära mig.
Nångång ska jag kludda med olja och akryl.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar